Förra veckan startade så bra! Men kraschade bokstavligt talat.
Min lilla prinsessa har varit lite förkyld, som de flesta barn är men i helgen började hon andas konstigt och började bli loj. Min sudd blir ALDRIG loj! Vi ringde till sjukvårdsupplysningen som fick lyssna på henne genom telefonen och som vi misstänkte var de bara att åka in. Ångest!
Först fick vi åka till jourcentralen (visste inte ens att de existerade en sådan) läkaren där vad för övrigt gudomlig! Hon fick andas genom någon mask och de bedömde att de var så pass illa att vi fick åka vidare till kära vrinnevi.
Back to avd 15!
Ganska komiskt egentligen hur vissa saker lämnar spår och sätter sig ända in i själen! Har ju "bott" där i nästan två veckor när lilla damen var nyfödd och hade en infektion. De värsta veckorna i mitt liv. Och nu var vi tillbaks, de verkligen kröp i hela kroppen på mig. Aja tillbaka till historien.
Där fick hon andas i mask igen och igen och igen... En enda ond cirkel. Hon blev lite bättre men fortfarande inte bra, så vi skulle stanna kvar. När vi går ner mot rummen man bor i fick jag nästan hjärtklappning, måtte vi inte få samma rum som sist! Då hade jag kreverat! Kunde andas ut när vi svängde av och fick rummet mitt emot, nära men inte samma! PUH
Så började en helvetes natt med att vaka över damen medans de kom och gick sköterskor och såg till att hon fick syre och andas i den där förbannade masken (som jag egentligen älskar ;)
Slumrade till emellanåt men de är fan inte lätt när man har de dyrbaraste i livet i samma säng som inte andas ordentligt! Har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv.
Händelserikt dygn har det iallafall varit, kunde önskat att de varit händelserikt i mer positiv mening.
För er som undrar så är de någon form av förkylningsastma, och de verkade på läkarna som att vi kunde vänta oss detta fler gånger i framtiden. Nu är vi dock garderade med en egen mask (i form av en anka, mkt söt) och slempulver.
Måste även ge lite cred till personalen, jag må få ångest över sjukhuset. Men de är helt otroligt hur underbar personalen är där! De är verkligen rätt personer på rätt plats! Man känner sig verkligen trygg i deras vård och de finns inga ord för hur duktiga de är med barn.
Veckan i övrigt består av jobb (om damen mår bra) jag vet att hon har en pappa som tar hand om henne också, men man kan inte slappna av på jobbet om hon fortsätter ha problem med andningen.
Nu ska de ätas! Ladda för ett par nattpass och en jobbhelg. Jobbar med underbara Eva vilket är skönt, min mentor här i livet =)
Eva, om du läser detta! Räkna med att jag kommer vara trött i morgon ;) Kommer antagligen som världens hönsmamma springa in till damen var 5e minut och se att hon andas ordentligt.
( fick en liten nostalgitripp när jag skrev den meningen, min mamma brukade nämligen göra de varje natt, ifall vi skulle dö i plötslig spädbarnsdöd) kan tillägga att vi var i tonårsåldern ;) Lite rart iofs, nu vet jag vart de kommer ifrån!
Önskar er alla en härlig start på den nya veckan!
Jessica
Postad i Allmänt
(0)